ansenliga härskepp. Många dylika större och mindre skeppsformer finnas på Gottland och Öland, i Halland och flerestädes. Desse bestå dels af flisiga hällar, dels af klumpiga stenar, och än föreställas endast stammar och relingar, än utvisas jemväl roddarbänkar. Man har förmodat, att dessa minnesmärken voro grafvårdar; men enär inga grafhögar derinom förekomma och inga graffynd deri göras, måste denna mening förfalla. Allmogen säger väl, att dylika stenringar varit i hedendomen grafställen; men detta bevisar lika litet för denna mening, som när allmogen säger, att runda och treuddiga stensättningar varit hvad de, såsom vi redan visat, icke kunnat rimligtvis vara, nemligen lägerstäder. Det tyckes deremot vara sannolikare, att de utgjort samlingsplatser för vissa skeppslag, som här hållit sina öfverläggningar. Att de icke tillkommit af flygtiga infall, är uppenbart af den möda, som dylika arbeten medfört. I midten af ifrågavarande skeppsform ligger en klumpig sten, hvilken ovanlighet låter lätt förklara sig. Det är nemligen bekant, att Generalmajoren Sven Ranck, som var gift med Anna Bergengren, lät 1665 eller samma år som han köpte Blomsholm hitföra denna sten, hvarå båda makarnes namn jemte detta årtal blifvit af en L. Vessendahl inhuggne[1]. En sten i denna krets står i lutande ställning och tvenne ligga på marken, hvilket lärer genom sednare gräfningar tillkommit, förmodligen när de, som under Carl XII:s fälttåg mot Norge dogo på Blomsholms sjukhus, här jordades. Nära samma krets står en upprätt sten och längre bort vid Foss qvarnar ett stycke härifrån stå äfven några dylika. Norrom meranämnde herregård ligger på en bergbunden sandås en domring, som har ungefär 150 steg i rundel. Här äro
- ↑ J. Oedman Bahusläns Beskrifning, s. 363.