Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/168

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

158

Urnes kyrka i samma stift består af ett aflångfyrkantigt långhus, ett fyrkantigt kor samt ett mindre sådant utsprång. Sexton kolonner, som förenas med rundbågar, uppbära härvarande takhvalf. Omgångar, vattentak och fönster ha hufvudsakligen ofvanbeskrifna anordning. Kolonner och portaler prydas med runstenslika djur- och ormslingor. Hithörande kapitäler äro tärningformige med groteska djurliknelser. Vi finna äfven här resvirke.

Hitterdals lilla kyrka i Tellemarken har till sin grundidé ännu mera likhet med den förstnämnda, men långhusets kolonner uppbära här en vågrät betäckning. Kyrkans öfver hvarandra uppspringande luttak, emellan hvilka fönster äro anbragte, och hennes korsprydda gafveltak och många gafvelfält samt tvenne runda och ett fyrkantigt torn göra ett intryck, som en mindre byggnad i en annan anda svårligen skulle åstadkomma. Härvarande kolonner och portaler äro rikt utsirade med menniskogestalter, djurfigurer, drakslingor och löfflätor. Denna kyrka är äfven uppförd af resvirke och beklädd med spån.

Å en liknande kyrka, nemligen uti Tind i Öfre Tellemarken finnes vid sidan om en portal, som prydes med groteska djurfigurer och löfverk, en runinskrift, hvilken tillkännager, att Rainar, det är Ragnar, som innehade biskopsstolen i Hammer mellan åren 1180 och 1190, invigt denna helgedom.

Dessa landtkyrkor ha visserligen lidit något af opassande pålappningar, men deras uråldriga grundformer kunna med lätthet urskiljas från alla nyare tillsatser. De visa i allmänhet rundbågsstil, ehuru inhemskt utsirningssätt deri spelar en hufvudrol; och härpå kan ingen undra, emedan nordboarne hade långt före christendomens införande en utbildad träbyggnadskonst och