Ingången till tornets södra snäcktrappa vetter åt sydost. Denna ingång är i hög grad enkel. Ingången till tornets norra snäcktrappa, som legat åt nordost, har varit lika enkel. Södra sidoingången, som är alldeles oskadad, är smal och låg, har en halfrund betäckning och en rätvinklig 8 tum djup 10 tum bred fördjupning omkring den yttre kanten och 10 tum bred anslagsfals med smygvinkel å den inre.
Kyrkans hela inre längd från hufvudingången till midten af korrundeln är 106 fot. Skeppets inre bredd och höjd äro ungefär lika. Detta gäller äfven i afseende på korets och utsprångets förhållanden, hvaraf följer, att det förra är bredare och högre än det sednare. En dylik anordning är mycket vanlig i hvarje mindre medeltidskyrka, hvari sällan något grundtal förmärkes, och hvari takhvalfven, med undantag af nedre tornafdelningens tunnhvalf och korrundelns hjelmhvalf, äro från en sednare tidrymd.
Vid norra sidan af den stora genomgången, som förenar skeppet och koret, finnes en fyrkantig muröppning, hvilken säges leda till en underjordisk gång. Denna muröppning håller i fyrkant 2 fot 3 tum och är 5 fot 6 tum öfver golfplanen. Södra sidan omfattas af en huggen sten, hvars prydnader äro: öfverst ett långskäggigt ansigte, derunder ett vapen och nederst en drakslinga. Muröppningen sträcker sig lodrätt ned genom muren till 5 fots djup. Det är mycket vanligt, att man vid äldre kathedraler omtalar lönngångar. En sådan skall nemligen funnits i Lund, i Trondhem och flerestädes. Men vid närmare granskningar ha berättelserne härom befunnits vara idel dikter. Huru man skulle i Husaby kyrka kunna nedkomma genom en muröppning, som är så trång som en smal skorstenspipa, är svårt att inse. Det troligaste
