vacklande tro. Det heter nemligen: ”man hafver vägit dig på en våg, och funnit dig alltför lätt”[1]. Denna sinnebild förekommer äfven på christliga minnesvårdar i Rom. Mannen, som framräcker kalken och nedtrycker den lättare skålen, är en andelig, som styrker den svage i sin heliga föresats och hugsvalar honom med Herrans nattvard. Den, hvilken håller fisken, och den, som mottager nyckeln, äro Paulus och Petrus. Desse Apostlar finnas ofta vara företrädesvis afbildade i Roms katakomber och basilikor. Fisken, det är på Grekiska ἰχθύς, som innehåller begynnelsebokstäfverna till Ἰησοῦς Χριστός θεοῦ υιός σωτήρ eller Jesus Christus Guds son Frälsaren, betyder egentligen vår läras gudomlige stiftare och jemväl hennes bekännare, således christendom. Handen ur skyn symboliserar Gud Fader, som utlemnar himmelrikets nyckel. Gud har ganska ofta blifvit på detta sätt föreställd å Roms grafvar och helgedomar. De tvenne män, som framför ett bord omfamna hvarandra, beteckna, enligt min förmodan, en kärleksmåltid, άγάπη, eller en christlig brödraförening. Mannen, som står med upplyftade händer och har jemte sig en kalk, tyckes vara en andelig, som bereder sig till nattvardens utdelande, hvilken mening synes äfven deraf vinna någon bekräftelse, att denna föreställning finnes vid östra ändan. Korset, som förekommer å lockstenen, är christendomens högsta symbol, och detta blef derföre ej sällan ensamt användt å minnesvårdar för att väcka andäktiga betraktelser. Ifrågavarande minnesvård har föga lidit af vittring, och alla figurer derå äro halfupphöjde och groteske.
Vår skjutsbonde, som redan väntat en god stund, frågade oss, om vi icke snart hunnit sluta våra ritningar.
- ↑ Daniel 5: 27.
