Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/246

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

236

minnesvårdar, men väl till väckande af betraktelser. Vi vilja härpå anföra ett par exempel. En uråldrig likkista, hvilken man funnit på Vatikanska kyrkogården i Rom, har åtskilliga bildverk, som dels åsyfta gamla, dels nya Testamentets heliga berättelser. Betraktom endast de skildringar, som förekomma å ena sidan, emedan desamme röja rent symboliskt framställningssätt. Ett kors intar midten af denna sida. På korsets öfversta ända ses en lagerkrans, som omsluter Christi anagram. Tvenne dufvor, af hvilka en sitter å hithörande tvärträs hvarje ända, sträcka sig emot lagerkransen. Härinunder står en man, framför hvilken tvenne qvinnor nedfalla och bakom dessa höjer sig på afstånd en rundbyggnad. Apostlarne intaga båda sidor om detta hufvudparti. Det är uppenbart, att hela denna framställning åsyftar christendomens grundidé. Korset och lagerkransen antyda nemligen Frälsarens pinsamma död och fullbordade seger. Dufvorna beteckna hjertats rena enfald och andans uppåtsträfvande förtröstan. Mannen är Christus, som vänder sig med en hoppgifvande anblick mot qvinnorna, nemligen Martha och Maria, som tillkännage sin broder Lazari bortgång. Detta afbildar således uppståndelsen genom en lefvande tro. Apostlarne, som stå å ömse sidor och upplyfta sina händer, afse den lofsjungande församlingen. Man har nära Rom funnit en grafvård, som enligt en inskrift tillkommit omkring år 400. Å denna grafvård voro följande skildringar i groteskt manér inristade, nemligen i midten ett hus, deröfver en våg, till venster en fisk, till höger en sjuarmad ljusstake och längre bort till höger Lazarus uppstånden samt öfver honom Christi anagram. Ehuru desse sinnebilder kunna på flera sätt tydas, så lärer väl ingen, som har begrepp om dåtidens ornamentslära, anse