omkring och väl bibehållit sig i många christna länder. Å en uråldrig dopfunt uti Skanörs kyrka föreställes Olof den helige med stridsyxa i högra och ett korsprydt klot i venstra handen. Der står jemväl S. Petrus med nyckel i högra och ett likdant klot i venstra handen. Många hithörande exempel träffas å gamla mynt och sigiller. Äfven de Konungar, som i Sverge och Danmark infört reformationen, äro stundom afbildade med ett korsprydt klot i venstra handen.
Den christliga sinnebildsläran, hvilken till en början endast användes till andaktens väckande och helgedomens förherrligande, tog efterhand en annan riktning. Orsaken härtill var följande. Christendomens förnämste väktare, som voro tidens snillrikaste och insigtsfullaste män, började småningom mera fika efter egna än gemensamma fördelar och mera sysselsätta sig med politiska än religiösa angelägenheter, hvarföre de funno sig omsider nödsakade, att åt verldsliga anförtro byggnadskonstens utöfning. Verldslige byggmästare, hvilka med harm insågo de andeligas tilltagande sedeförderf, började snart att i bildverk göra åtskilliga anspelningar derpå. Vi finna derföre i den första rundbågsstilen, ja äfven i öfvergångsstilen nästan blott andäktiga föreställningar; men vi träffa deremot i spetsbågsstilen ej sällan skamlösa gäckerier. Men onekligen torde många dylika haft en god afsigt; ty när man icke vågade offentligen uppträda mot de andeliges skändligheter, valde man denna utväg, hvilken kan i visst afseende jemföras med nutidens karrikaturer. Det är dessutom af konsthistorien bekant, att flere målare under medeltiden sökt i symboliska skildringar bestraffa de andeliges dårskaper och elakheter. På allt detta finnas
