Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

22

som finnas å ifrågavarande minnesvård, anse vi oss här kunna så mycket heldre förbigå, som de äro upptagne af S. P. Bexell. Vi underrättas af en bland dessa inskrifter, att ”Roluf Hansson med sin kära hustru på egen bekostnad af grund låtit uppbygga denna sakerstia med hela dess struktur.” Således skulle de ha uppfört koret med dess rundslutna utsprång. Denna uppgift kunde betviflas; enär samma byggnad röjer till sin idé rundbågsåldern och man under sjuttonde århundradet ingenstädes byggde i rundbågsstil. Dessutom är denna byggnad i alla afseenden passande för den äldre katholska gudstjenstens förrättande, men ingalunda för en högre belysnings spridande öfver en dyrbar minnesvård. Detta konststycke sitter i en sådan halfdager, att ingen kan utan svårighet urskilja dess finare partier och ännu mindre med någon lätthet läsa derå befintliga inskrifter. Slutligen finnes en runsten insatt å korets södra yttermur, hvilket förhållande äfven talar för detsammas höga ålder; ty mången runsten har under katholska tiden blifvit i kyrkobyggnader inmurad, men detta skulle svårligen kunnat ske under den lutherska; helst då man både i Sverge och Danmark nitälskat för våra hedniska fornlemningars bibehållande. Ifrågavarande man och dess kära hustru måste således bekostat korets förändring till sakerstia jemte grafrum och minnesvård. Men måhända har en utbyggnad eller utvidgning blifvit enligt uråldrig anordning verkställd. Hithörande platta brädtak är åtminstone icke gammalt.

Ofvanbeskrifna minnesvård, som blifvit för längre tid tillbaka vanställd genom en lika tilltagsen som usel anstrykning med oljefärg, har för få år sedan blifvit medelst hammarslag på flere ställen afstympad. Detta skall enligt berättelse skett under nya tornbyggnadens uppförande.