Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/321

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
311

Å en minneshäll i venstra sidomuren:

Erico genitus Sancta, Rex Rege, Canutus
  Ossibus hic reperit dulce cubile suis.
Bella fatigabant hominem, dum vita manebat,
  Et patrios urens hostica flamma sinus.
Esthonibus duris sociata Carelia, quondam
  Aspera, nunc parens, Martie Svece, tibi.
Sparsaque prædantes Melleri litora Mosci
  Abstulerant portas, Sigtuna clara, tuas.
Reppulit hos armis aliosque Canutia virtus,
  Tutaque ruricolis reddidit arva suis.
Justa sed indigne cessi vindicta Parentis
  Auspicium regni primaque cura fuit.

Å en minneshäll i högra sidomuren: Här hvilas Konung Cnut, hin helige Eriks Son. Han vardt i förstone fördrefven af riket, och vandt det igen med svärdi, och drap Konung Carl på Wisingsö, Konung Cool och Burslef. Och fick öfver alla sina ovänner seger, han stridde många strider, och vandt mycken seger i allom them, han hade marger oro vid Sverige, innan han fick det med roo. Sedan vardt han goder Konunger, och regerade väl i XXIII åhr. Omsider blef han dräpen i Gäsinge Härad i WästerGöthland åhr MCXCII ock jordades i Warnhem under sin steen.

Nu vidtager Konung Erik Knutssons hvilorum. Härvarande grafsten innehåller: Hic jacet Ericus Canuti filius, Rex Svecorum Gothorumque cum Consorte sua Richissa, qui ab exilio redux paternum virtute peperit regnum, mox rebelles Sveoniæ Danos, per matrimonium cum Waldemari filia, tenuit in pace. Regnum ejus floruit omnium rerum copia. Obiit in Wisingsö anno Domini MCCXVI.