om vägen ej synnerligen långt ifrån gästgifvaregården, Vi öfverforo snart vestra sluttningen af Billingen. Här visa sig öfvergångshällar i dagen. Under högsta branten af Billingen ligger större och mindre gråsten, som naturligtvis är af en vida äldre bildning än de bergslager, på hvilka den hvilar. Trakten, ehuru kal, är likvisst behaglig genom omvexling af höjder och dälder. Till venster tyckes Billingens vidsträckta skogar från sina höga fjällväggar trotsa himmelns stormar och Falbygdens timmerbehof och vedbrist. Till höger utbreder sig Hornborgasjön mellan grönskande stränder. I bakgrunden likna Mösse- och Ålleberg tvenne uppstigande åskmoln.
Vid Bolums gästgifvaregård, en mil från Varnhem, funno vi en kyrkogård, som omgifves af högväxta och skuggrika löfträd. På denna plats, hvarifrån man njuter en herrlig utsigt öfver Hornborgasjön, har en gammal kyrka legat, hvilken 1740 fått en tillbyggnad, men hvilken nu ända till grunden försvunnit. Händelsen härmed är följande. Broddetorps pastorat, bestående af 6614 förmedlade hemman, räknade fyra socknar med lika många kyrkor, nemligen Broddetorps moderkyrka och Hornborga, Sätuna och Bolums annexkyrkor. Redan 1764 blefvo de särskilde sockenboarne uppmanade att sammanbygga sina kyrkor. En sådan önskan förnyades 1786 och 1804. Efter flere fruktlösa försök blef omsider under åren 1821 och 1822 en gemensam kyrka uppförd. De gamla kyrkorna raserades. Detta tillgörande kan liksom mycket annat leda till skiljaktiga betraktelser, och förtjenar i anseende till sitt allmännare intresse att närmare begrundas.
Under den äldre christendomstiden byggdes vida flere helgedomar än, som sedermera behöfdes. Skarastift, som fordom innefattade Vestergötland, Vermland och
