330
naturligtvis ombyggas eller utvidgas. Men om en uråldrig helgedom är öfverflödig, hvarföre genast jemna den med marken? Skulle en sådan ej kunna begagnas till sockenmagasin eller åtminstone få, så länge den kunde, qvarstå. Ehuru det är en sorglig tanke, att en af medeltidens herrligaste helgedomar, Roma kloster på Gottland blifvit ett fähus; så är det likvisst en fägnad för konstforskaren, att se en dylik byggnad äfven på detta sätt bevarad från förstöring. Huru många herrliga kyrkor ha icke utrikes, ja i sjelfva Italien blifvit upplåtne till verldsliga behof och dymedelst blifvit räddade? Hvem ser icke hellre till och med ruinerna i Visby än platsen efter den nyligen nedbrutna kyrkan i Vadstena? Jag vågar åtminstone tro, att, om några öfverflödiga kyrkor måste i anseende till egna lokalförhållanden oundgängligen undanrödjas; så borde, innan noggranna teckningar och beskrifningar blifvit deröfver upprättade, inga nedbrytningar få verkställas. Vi skydda med berömlig omsorg nordens hedniska fornlemningar, vi böra väl äfven ha en ej mindre omvårdnad om dess katholska; helst de förre vittna om en halfvild råhet, då deremot de sednare ej sällan röja en utbildad konstutöfning. Hvarifrån denna allmänna missaktning för medeltidens konstverk, om ej från en bristande kännedom derom?
Från Bolums gästgifvaregård öfverfares en å, hvilken genomflyter en djup dal med mäktiga öfvergångslager. Häromkring äro steniga, ljungbeväxta kullar. Å den såkallade Eckornavallen på Hornborga betesmark till höger om vägen träffas omkring tjugo ansenliga bautastenar, af hvilka några hålla vidpass 6 fot i bredd och 6 i höjd. De fleste äro ännu upprätta, några ha lutande ställning och andra ha omkullfallit. Dessa bautastenar bestå af
