Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/58

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

48

hufvudprydnad i en kyrka, ehuru en orkester aldrig bör såsom sådan betraktas i en danssal. Om den nya byggnadsarten ännu icke frambragt någon kathedral, som rätt motsvarat protestantismens fordringar, ha likvisst flere lika vackra som ansenliga tempel blifvit i nyare tider uppförda, hvilka med bibehållande af medeltidens grundidé, nemligen den Grekiska eller Latinska korsformen, förena yttre prydlighet med inre ändamålsenlighet. Sådane helgedomar finnas äfven i Sverge. Vi vilja endast exempelvis nämna domkyrkan i Calmar och Cathrinakyrkan i Stockholm. Domkyrkan i Carlstad kan åtminstone till sitt innandöme hiträknas. Enhvar, som sett dessa helgedomar och dermed jemför domkyrkan i Göteborg, lärer, om han annars har någon kännedom om hithörande ämnen, nogsamt finna, att den sistnämnda är i anseende till sin egna korsform, lågspända takhvalf och hela anordning en föga lycklig skapelse, hvaraf hufvudsakligen läres, huru en kathedral icke bör uppföras. Det berättas, att denna kyrkas byggmästare slutligen funnit henne vara ett misstag. Om denne man grundligen studerat den heliga byggnadskonsten, borde han, om han varit aldrig så ifrig för utförande af en ny uppfinning i denna väg, insett vid första utkastet till meranämnda kyrka, att hon skulle bli, hvad hon verkligen blifvit, — ett stort misstag. Emellertid äro vissa partier af denna byggnad väl arbetade; men grunden har gifvit något efter, hvarföre mindre sprickor uppkommit. Förskalningen å takhvalfvet har icke blifvit, hvad den bort vara, uppsatt med förskjutna ribbor, hvarföre anputsen öppnat sig i stötarna, så att hvarje brädlängd skönjes.

För denna kyrka blefvo ringklockor på Marieberg vid Stockholm beställde. Man ville på en gång gjuta