I yngre Vestgötalagen förekommer ifrågavarande edsformulär på mångfaldiga ställen, ehuru i dennas äldsta handskrift alltid angifvet endast med förkortningen b. s. s. g. h. 22[1] sådana ställen hafva vi antecknat. Af dessa kan man icke bestämdt veta, huru formeln i Vestgötalagens yngre språk har lydt, ty af det två gånger utskrifna bithia sik sua guth hollan, Kirkyubalker III och XXV, får man icke draga några slutsatser rörande lydelsen af de öfriga ställena, enär Kyrko-balken är hämtad från en yngre handskrift — det ofvan anförda exemplet har ju ock th för þ — än det öfriga af yngre Vestgötalagen. Man finner emellertid häraf, att den yngre handskriften har den form, som vi velat göra gällande som den yngre. Det samma är nu förhållandet i åtskilliga andra yngre handskrifter, i hvilka formeln är fullständigt utskrifven. Så har codex L, som enligt Schlyter är skrifven omkring år 1470, i Kirkyu balker III: hwll, men XXIX: bedhy sik swa gudh hullan (Schlyter, VGL. s. 83, not 47 och s. 91, not 15). I K. b. XV har så väl denna kodex som kodex K, enligt Schlyter skrifven i förra hälften af 15:de århundradet: bithi sik sua gud hollan (Schlyter s. 87, not 23). I de »anteckningar af okänd författare», hvilka Schlyter utgifvit tillsamman med Vestgötalagarne, återfinna vi slutligen tvänne gånger ifrågavarande edsformulär, men — märkligt nog och för riktigheten af vår uppfattning vittnande — här affattadt i samma form, som det hade i äldre Vestgötalagen, nämligen så lydande: biði swa sær guð hol, IV, 18, § 2, 13. Dessa anteckningar äro
- ↑ Kirkyubalker XV, XXIX; Af vaþæ sarum bolkær XII; Dræpare bolkær III, XIX; giptæ bolker XIIII, XVI; Retlosæ bolker XVII, XX; Þiufua bolker XI, XLVIII, LII; iorþæ balkær II, III, XV, XXXIIII, XXXVI; additam. 11 pr, § 6, 9; 12 § 1 (2 ggr). Stundom är biþi sik utskrifvet och blott g. h. (en gång h. g.) förkortadt. 2 ggr är h uteglömdt, hvilket Schlyter anmärker.
