Ett annat isländskt, kortare edsformulär är det, som förekommer i den beryktade, tvetydiga ed, som aflägges af Glúmr i Vigaglúms Saga Islendinga Sögur, 1830, II, s. 388, k. 25): ... »ek vinn hofseið at baugi[1], ok segi ek þat Æsi, at ek vark-at þar...».
Detta uttryck: »jag säger åt Åsen» har ju ingen likhet med det samnordiska edsformuläret. Det är, så vidt man nu kan veta, specielt isländskt. En kristlig ombildning däraf synes föreligga i den edsformel: »segi et þat guði at ec a...», som föreligger i Biskop Arnes Kristenrätt för Island af år 1275, kap. 28 (Se Norges Gamle Love V: I: 33).
Slutligen må här erinras om ett exempel på en forndansk ed, som anföres hos J. Grimm, Deutsche Rechtsalterthümer4, s. 544. Det heter där: »in der historia S. Cuthberti schwört ein Däne: juro per deos meos potentes Thor et Othan». Här fins ju ej häller minsta anknytning till det samnordiska formuläret.
Amn. 1. Det torde böra nämnas, att de s. 1, n. 1, omnämnda säraftrycken af år 1878 af den nu omtryckta uppsatsen ingå såsom n:r 2 i ett af mig i Upsala 1880 i mellan 40 och 50 exemplar (»ej i bokhandeln») utgifvet samlingsband med titeln »Smärre uppsatser i svensk språkforskning af Leopold Fredrik Leffler».
Äfven kan det förtjäna påpekas, att en redogörelse för innehållet af den nu omtryckta uppsatsen kunnat med ledning af nämnda säraftryck ingå i det i
- ↑ Jfr den poetiska Eddans uttryck:
eiþa opt vm svarþa
oc ár of nefnda
. . . . . . .
. at hringi Ullar.Se Atlakviða, v. 30. Därstädes, liksom i Völundarkviða, v. 33, omtalas andra eder svurna vid liflösa föremål, såsom: at Sigtýss (= Odens) bergi, at sól inni suðrhavllo, at scips bordi, o. s. v.
