L. 1180 (2 gånger), 1254 (s. 232); aldra miklu L. 1266; góða hafði L. 1267; Áli týndi L. 1272; getit verða (?) L. 1277: sidan gorra L. 1342; hiaggu rúnaʀ L. 1342; stæinn á biargi L. 1441; stǿðan rúnum L. 1442: gengu nástin L. 1442; rúnan pessi L. 1571: staiun at markium L. 1571; Gyrðar arfa L. 1576; sat med skipum L. 1590; biðja kunnim (?) L. 1591: austr at þikum D. 8vo 1; faður auk móður D. 8vo 60; upp í Grikkum D. II, 19; þet vas fyrsta D. II, 146; ut (?) med Grikkum D. II, 154 (s. 232); and ok súlu D. II, 251 [nr 18)]; út í Grikkum D. II, 251 [nr 18], D. 8vo 32 (s. 232); sótti Karli Grinda, nr 159; þænna résþu Asaka, nr 167. — Summa 74.
Grinda, nr 159 gialdi skifti bör möjligen uppföras här. Det är osäkert, om rúnar (rána, rúni) þessar (pessa, pressi) L. 265, 507, 713, 714, 736, 968, 1014 är menadt som vers eller ej, se s. 292-294. Hit hör ock þenna rétta L. 897 enligt prof. Bugges uppdelning s. 186.
Anm. Prof. Bugge antager L. 1431, nr 123, möjligheten af vers A1 cáp hafði genom att ráp läses tvåstafvigt i strid med hvad eljes är regel för fornnordisk poesi. Versen är af mig med annan fördelning uppförd under typen C 1.
b) Enstafvig sänkning med upptakt: með alla skipan L. 509; under þæmma stene L. 1632; í Ingvars helfing L. 1098 (s. 232). — Summa 3. — Versen á Æstalandum L. 551 för prof. Bugge hit. Måhända borde den uppföras nedan under III, som enstaka vers, jfr s. 28, 121.
c) Tvåstafvig sänkning af formen: x. fiarri at kuli L. 927: standa at vitum L. 947; ráði sá kunni D. 8vo 74. — Summa 3.
d) Tvåstafvig sänkning af formen: - x. Andra höjningen kortstafvig: hǫgginn á sykum L. 629: stæinn miðli bya L. 692[1] — Summa 2.
e) Trestafvig sänkning: vildu æigi halda L. 952; Þessaʀ er uf fáði L. 1280. — Summa 2.
- ↑ Denna vers torde rättare uppföras under typen E 1.
