III. Enstaka verser.
Under denna öfverskrift uppföras verser, som stå på udda plats, men ej hafva någon med dem allittererande jämn vers efter sig, utan allitterera med föregående jämna Det kan altså vara tvifvelaktigt, om de skola dela de ndda eller de jämna versernas natur. þan móðir gærði L. 378; á Æistalandum L. 551 (om denna vers se s. 28 not., jämförd med s. 121. Jag har förut uppfört den under jämna versernas typ A 1, s. 370): gærva létu L. 745. — Summa 3.
Hela antalet verser af typen A 1 utgör 132.
§ 8. Typen A 2 l:
I. Jämna verser.
a) Enstafvig sänkning utan upptakt: Vígulfs arfaʀ L. 51: stændr nǽr [braut]u L. 81 (Prof. Bugge anmärker, att utfyllningen [braut]u ej synes passa till spåren i af- skriften): Siguide rúna L. 214; slágjastr manna L. 292; rétt lét rista L. 333; steinn mér brautu L. 749; bráðr vá cigi L. 938: frókn drengs Ásmundr L. 1180; værding dranga L. 1346; fan[d]mændr góða L. 1577. — Summa 10.
b) Enstafvig sänkning med upptakt: auk sun sinn Hafni D. 8vo 41: ank irintis þriðia D. 8vo 57. — Summa 2.
c) Tvåstafvig sänkning: at sinn faður Stærkar L. 476; rúnar á pessi L. 697: at sinn faður sniallan L. 882; sinn faður Víkar L. 1301. — Summa 4.
d) Trestafvig sänkning: þann es hana átti L. 1420.
Jämna verser af typen A 2 l äro till antalet 17.
II. Udda verser.
a) Enstafvig sänkning utan upptakt: Gæirmundr fiarði L. 8: Sigbiarn satti L. 545; Kó lét raisa L. 640: Ǫrtr lát rétta L. 773; Assurr æfndi L. 935; stæin hiǫgg Ǽsbern L. 947; góðr karl Gulli L. 1180: selfr [h]iogg Au[ð]ríkʀ D. 8vo 74; enn þæiʀ andriʀ D. II. 251 [nr 18]; vitring þá sé Runa fol. 1 5 [nr 156]. — Summa 10.
