Att förbättra hårdt saltad Lax och Sill.
Man tager härtill en eller flera laxsidor, alltsom man tror sig kunna hinna förtära dem; ty man bör just icke tillreda denna slags lax för flera månader, utan efter hand tillaga den; med sillen göres på samma sätt, att icke för mycket deraf tages. Båda delarna läggas i så mycket watten, att det står wäl öfwer fisken, och sillen hälst i ett widt kärl, att de icke ligga mycket på hwarandra. De blifwa der ett eller halftannat dygn, så att de någorlunda upplösa sig, hwarefter de upptagas och torkas ganska wäl med ett kläde, laxsidan skäres då i flera stycken, så att de kunna läggas ner i ett mindre kärl: en porselins- eller stenburk är härtill tjenligast; då saltas med litet fint salt på bottnen af kärlet, och laxen nedlägges på skinsidan; deruppå strös litet stött spansk humla, krossad krydd- och swart-peppar, grön torr eller saltad dill, lagerbärsblad och wäl fint salt; härmed fortfares till all laxen är inlagd, då alltsammans öfwerhälles med söt mjölk, och kärlet ställes wäl tilltäppt i källaren. Denna lax är sedan rätt god att äta spicken med ätticka. Med sillen förfares alldeles på samma sätt.
På annat sätt.
Om man kan skaffa sig sådana sillkaggar, hwaruti holländsk sill warit inlagd, jemte det salt som deruti qwarblifwit: äfwen flaskor, eller salt af anjovis, hwilket ibland på de ställen plägar få köpas, der dessa fiskslag säljas i minut; så blandar man till en kagge holländskt
sillsalt, en eller par flaskor anjovissalt. Och
