gången, och dermed fortfares 8 till 10 gånger. Sedan förwaras detta winstens-pulfwer ganska wäl i en burk eller flaska, och då man will hafwa ätticka, så tages litet af denna winsten, häruppå slås något watten, då man strax har en ganska god ätticka.
En fin Ätticka af Krusbär.
De tagas då de äro innemot mogna, men icke ännu alldeles mjuka, och stötas i ett trädkärl, eller stenmortel till ett mos, hwilket lägges i en gles linnepåse under präss, hwarest all saften utkramas. Denna saft sättes sedan på elden, hälst i stenkärl, med färska gula skalet af citroner, om man har tillgång derutaf, samt kokas och skummas wäl. När den synes klar, silas den het genom en flanells-påse, som först är doppad och urwriden i kallt watten, uti ett porselins- eller stenkärl att kallna, och slås sedan på flaskor, ju smärre ju bättre, med litet olja i halsen, eller, om man icke har den, med litet smält njurtalg af får, hwarefter de korkas och förwaras i källare. Denna ätticka gör alldeles samma gagn som citronsaft, och är på landet, i hetsiga och rötagtiga sjukdomar, af mycken nytta. Uppblandad med ett par skedblad Dragon-ätticka, i ett qwarter af denna saft, blifwer deraf en win-ätticka, hwilken alldeles icke eftergifwer den bästa franska.
Dragon-ätticka.
Tag färska bladen af dragon, och fyll dermed en butelj eller flaska till hälften; slå sedan
deruppå god winätticka, att buteljen blifwer full,