Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/178

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
172
Om Dragon- och Myr-ätticka.

och korka den wäl. När den stått en månad, kan man med denna ätticka uppblanda annan sämre, som deraf får en ganska behaglig smak. Färsk ung dill, på samma sätt lagd i ätticka, är äfwen ganska god att blanda i den ätticka, som nyttjas till dillkött, inlagd ål, strömming och flera med denna ört inlagda rätter.

Myr-ätticka.

Denna ätticka är i synnerhet nyttig i sjukdomar, och kan derföre icke nogsamt rekommenderas på landet, hwarest i hetsiga och rötagtiga farsoter icke alltid läkarens hjelp så hastigt kan erhållas.

Man wäljer härtill en eller flera myrstackar, ju större ju bättre, och på en torr och warm dag då myrorna äro i full rörelse. Då har man en stenkruka, wid hwilken man fäster ett band för att hastigt kunna upplyfta den; denna kruka nedsättes midt uti myrstacken, så att krukans breddar blifwa horizontela med stacken: den som gör denna wåldswerkan, bör, så mycket möjligt är, förese sig mot myrornas hämd. När krukan är nedsatt, har man, om stacken är långt ifrån ens hem, i grannskapet af stacken uppko­kat en te-kettel watten, hwilket, så sjudande det kommer af elden, hälles till tre fjerdedelars högd i krukan: dit samla sig då tusendetals myror, som falla i wattnet och der omkomma. För att samla ännu flera, nedsättes här och der släta afbarkade smala käppar i stacken; dessa käp­par fyllas snart med myror, då käpparna upp­tagas och myrorna strykas i krukan; härmed fortfares tills man fått så mycket myror man

kan. Detta watten slås sedan i en stengryta,

och