myckenhet blifwer öfrigt, och af detta gelé, uppwärmt och silat, kan man, på sätt som i föregående sagt är, tillreda en ganska smaklig soppa.
Fisksoppa med grönt.
Spenat, sockerärter, blomkål, späda morötter, sparris, hufwudsallat, persiljerötter, blad- och purjolök, allt eller några persedlar häraf rensas och sönderskäras, hwar efter sin art, samt förwälles något litet, och kramas sedan ganska wäl från allt watten. Så lägges ett stycke smör i kokkärlet och det gröna deruti, som wändes i smöret, hwarefter så mycket godt färskt fiskspad påhälles, som fordras till soppan; detta spad behöfwer icke wara så starkt som till den första fisksoppan med gryn; häruti lägges äfwen litet stött muskott, men i brist deraf kryddpeppar. Då det gröna är fullkokadt, afredes soppan med litet söt grädda, eller mjölk och hwetmjöl, hwarmed den kokar simmig, och om man will göra den ännu mera smaklig, så slås några ägg-gulor, och par små bitar stött socker i anrättningsskålen. Råstade hwetbrödsskifwor äro äfwen tjenlige att gifwas omkring till denna soppa wid bordet.
Ärtsoppa utan kött.
Gröna eller gula ärter läggas om aftonen i blöt uti sjöwatten, och om morgonen sättas de på elden att koka lyckt med en bit krossad ingefära, en knippa persilja, och en liten qwist mejram, om man behagar. När ärterna äro inemot fullkokade, ilägges till ett stop ärter,
ett godt halfstop i små tärningar skurna
