mycket mer, som fisk, stekt i detta fett, blifwer nästan smakligare än i smör. Ett sätt att bespara smöret, är äfwen, att, då man rensat och skorrat fisken, den må wara gädda, abborre, mört eller strömming, lägga den på ett högt halster öfwer frisk glöd, och wända den några gånger, hwaraf den starkaste wätskan bortdunstar; sedan wältras fisken i smör, rifwet bröd och persilja, samt stekes som wanligt, och fordrar då mycket mindre smör än annars.
Salt fisk, såsom lax, sill och ål, wattnas och stekes i smör, och kan sedan inläggas med lagerbärsblad, dill, krydd- och swartpeppar, samt ättika, och förwaras till framtida bruk.
Salt gädda och braxen fjällas och urwattnas ganska wäl, skäras i 3 fingers breda stycken, hwilka torkas med en ren handduk, wältras sedan i rifwet bröd, fin persilja, och litet stött kryddpeppar; hwarefter de stekas gulbruna i smör, och ätas med eller utan sås.
På landet, där man får fisken straxt ur wattnet, har man ett enkelt sätt att steka den. Fisken rensas, den må wara små gäddor, wår-mört, strömming, eller ål, hälst dessa fyra sorter, och skorras samt rimsaltas, hwarmed den står ett dygn. Sedan eldas ugnen; och då den är tämmeligen warm, nästan som till bröd, sopas den wäl ren, hwarefter unga björkqwistar, utan löf, glest bredas öfwer ugnsärilen, och på dessa qwistar lägges fisken, som först blifwit torkad med en ren handduk; hwarefter ugnsluckan igensättes, och fisken stekes, samt efterses att den blifwer lagom. Några bruka halm till underlag, och ankommer detta på godtycko. Denna fisk är, då den
