tager ett eller par skedblad smör, efter råd och lägenhet, wältrar det tillräckligen i hwetmjöl, och sätter det i något af det färska fiskspadet på elden att smälta; då det börjar sjuda, ilägges tillräckligt fin hackad persilja , eller gräslök, som dermed kokar. När det gröna gifwit smak, tillhälles så mycket söt mjölk eller grädda, om man har, som fordras att göra såsen tillräcklig; salt och litet stött kryddpeppar lägges äfwen uti, och dermed kokar den färdig.
På annat sätt.
Ett ännu tarfligare och på landet brukligt sätt att tillreda sås både till färsk fisk, äfwensom till salt strömming och lutfisk, sker sålunda: Grön persilja, grof kål eller gräslök, fin skuren, tages antingen hwar sort för sig eller hopblandade (löken brukas dock wanligare, emedan den sätter starkare smak på såsen), och kokas i litet färskt fiskspad, eller, om såsen skall wara till lutfisk, i watten. Då löken gifwit tillräcklig smak, wispas litet hwetmjöl i så mycket god mustig söt mjölk, som man will hafwa sås, och denna afredning slås till den sjudande löken; häruti lägges äfwen stött swartpeppar och tillräckligt salt, hwarmed såsen fullkokar. Detta är den wanligaste fisksås hos allmogen; och när den är kokad af god söt mjölk eller grädda, och icke för knappt tilltagen, så är den rätt matnyttig. Will man än mer förbättra den, så lägges ett skedblad smör att smälta i den heta såsen, då den lyftes af elden.
I alla de såser, hwarest smör måste sparas, bör mjölken ersätta detsamma, emedan det lilla