14.
Om sommaren bodde statsrådet Bennechen i ett litet schweizerhus på Ladegaardsøen ända nere vid stranden. Det var bygdt på Falck-Olsens egor, och hans stora villa låg endast ett par hundra steg högre upp i backen.
Eftersom afståndet var så kort, lefde de båda familjerna nästan gemensamt; och som statsrådets hus var så inskränkt, höllo bägge familjerna helst till uppe i den vackra, rymliga hufvudbyggningen.
Fru Bennechen, som förstod sig på ekonomi, hade öppet öga för fördelarne af detta slags hushållning. Och fru Falck-Olsen var å sin sida förtjust i det lif, som alltid följde statsrådets familj.
Så hade de båda familjerna lefvat hvarje sommar till ömsesidig trefnad och belåtenhet. Men i år ville det alls icke gå.
Och det kom sig allt sammans af den odrägliga aktiebanken.
Den allmänna sammankomsten var bestämd till 20:de augusti. Gamla statsrådet Falbe hade mycket riktigt undanbedt sig återval, och Falck-Olsen hade nog satt sig i sinnet att han skulle ha
