Sida:Arfvingen till Redclyffe 1901.djvu/90

Den här sidan har korrekturlästs
86
ARFVINGEN TILL REDCLYFFE.

»Eveleen!»

»Inte illa ment; jag är bara så förskräckligt rädd för kapten Morville. Han tycker visst, att jag är en riktig fjolla. Inte sant?»

»Om du bara någonsin ville visa honom, hur mycket förstånd du har.»

»Ja, men det är just det jag inte kan, så rädd är jag för honom. Han får inte ana, att jag är rädd, och så måste jag prata dumheter för att öfverskyla min förlägenhet. Men lofva mig nu att lära sir Guy dansa; han har de rätta tagen i sig, nästan som en infödd irländare.»

Efter detta höllos hvarje kväll dansöfningar, och då den stora dagen kom, var det all utsikt till att Guy skulle reda sig bra på balen.

Familjen på Allonby skulle knappast få någon middag alls den dagen, då hela huset var vändt upp och ned, hvarför Hollywellborna ansågo rådligast att försäkra sig om sin middag hemma i sällskap med Philip och Mary Ross, hvilka skulle följa med dem.

Philip var på särskild begäran klädd i uniform, och medan de andra höllo på med att göra toalett, anställde Charlotte ett formligt förhör med honom angående den militära utrustningen, hvilket ledde till ett samtal mellan honom och Mary om riddartidens vapenrustning. Midt under detta kände Mary, att någon nöp henne, och en liten hvit gestalt började hoppa omkring henne.

»Amy, hvad vill du mig?»

»Kom och gör toalett!»

»Jag skulle ju inte behöfva ha något besvär. Jag är ju bra som jag är», sade Mary med en belåten blick på sin hvita klädning.