Sida:Astetikensbegrepp1837augustblanche.djvu/10

Den här sidan har korrekturlästs

8

lagbindande kraft, som vi kalla (Konst-)Förstånd. Något Skönt kan alltså lika litet skapas utan ästhetiskt förstånd, som utan ästhetisk phantasi och ästhetisk känsla; — men också ingalunda blott och bart genom det första ensamt. Vi drista påstå, att utan samma villkor kan något Skönt lika litet rätt beskådas och bedömmas.

Frågar man oss om vår synpunkt af Ästhetikens förhållande till Konsten och Vitterheten, eller om den betydelse, som hon enligt vår åsigt äger för hela den praktiska snilleverksamhet, utan hvilken dessa icke blefve annat än abstracta tanketing: så svara vi, att Ästhetiken är — nämligen om hon är, hvad hon bör — Konsten eller (om vi utsträcka namnet Poesi till beteckning af de sköna Konsternas gemensamma själ) Poesien sjelf såsom Vetenskap, Poesien betraktad i en reflexion öfver sig sjelf, hvilken väl å ena sidan metamorphoserar sig till en beståndsdel af Philosophiens allmänna redùctions-process, men ock å andra sidan metamorphoserar sig till ny följd af productiva bemödanden. Förvändt är, att anse denna vetenskap för en utom Poesiens eller Konstens sphär befintlig undervisnings-lära, en öfver henne stående gouvernant eller skolmästarinna, hvars råd, hvars förmaningar konst- och vitterhets-idkaren skall afbida och punktligt ställa sig till efterrättelse.