Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/126

Den här sidan har korrekturlästs

Gustaf! Du föll, — ditt verk skall ej falla,
Stundernas praktverk må ramla till grus!
Tag på din dödsdag ed af oss alla,
Lifvet att offra för seger och ljus!
Skuggorna gladt vår skara svara,
Grafvarnas ljud må oss klara vara!
Fosterland! kräfver du sönernas blod,
Dig vi det gifva med leende mod.
Trygga vi framgå mot hotande öden
Och visa, att Gustaf, ej dog i döden.