Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/197

Den här sidan har korrekturlästs
BENGT ERLAND FOGELBERG.
Afskedssång i Nov. 1854.


Allt stort, som du tänkte och ville,
Tar form af ditt skapande snille:
   Der rider den fjortonde Carl,
   Här ser på sin stad Birger Jarl.
Den ena hur strålande, herrlig!
Den andra hur fornsvensk och ärlig!
   Hur prisa de dig begge två
   Der, hvar på sin holme, de stå!

Men snillet det vet ej af hvila,
Från värf och till värf vill det ila:
   Den bygd, som din barndom har sett,
   Ett minne af mannen du gett.
Den hjelte, som Lützen såg blöda,
Din mejsel har väckt från de döda;
   Han kommer igen till sin nord,
   Han landat på Göthernas jord.

Så höga Gustaver och Carlar
Så Walhallagudar och Jarlar
   Din mäktiga vilja på nytt
   Framtrollar ur åldrar, som flytt.