Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
24
SONETT-KRANS.

III.
Mig gaf du mycket, gaf du allt, o Öga,
Min sällhets mått af dig har fått sin råga,
Med dig jag sett de gyllne stjernor tåga
Ur qvällens port och glänsa i det höga;

Sett våren grönska och sett vintern snöga,
Sett viggens fall och fästets granna båga,
Sett hafvet skummas och sett solen låga, —
Men detta allt, fast mycket, är dock föga;

Allt detta se har ock en annan kunnat;
Den blinde blott från dessa syner klara
Af mörka makter i sin längtan hämmas:

Men mig, men mig en högre fröjd du unnat,
De skönsta himlar ville mig du spara,
Med dig, o Öga, har jag sett i Emmas.