Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
39
GALLERI I SONETTER.
II.
Jag hade hellre varit född till plogen
Än till en konungs värf, de tunga, dyra:
Ej mig jag kunde, mindre andra, styra,
Jag sprang från thronen irrande åt skogen.
Först under bojan blef min ande mogen
Och först i sorgen lade sig min yra;
Men två i verlden tackar jag: min lyra
Och se’n min ungdoms brud, som blef mig trogen.
Bak’ fängslets galler följde mig de båda,
Och deras hviskning var mig Davidsrösten,
När Sauls andar ville hos mig gästa.
Att lyran höra och att vännen skåda
Mig var i långa år den enda trösten,
Tills sist af brodershand mig gafs den bästa.
