inom en ram: nunc torstensohnii tibi cognita, lipsia, virtus, — På sidorna: g. t.
Diam. 22 lin. (21 storl.). Slagen i Tyskland i anledning af Svenska armeens seger, under Torstenssons befäl, vid Leipzig d. 23 Oct. samt stadens intagande d. 27 Nov. 1642. Årtalet i kronan på Åts. anvisar förmodligen tiden för medaljens prägling. Mycket sällsynt. — K. Mk. (bland kongliga medaljer) i tenn, gjuten; B-n (bland kongliga) i silfver.
{{m|Torstensson hade följt Konung Gustaf Adolf i alla dess krig, blef efter Fältmarskalken Baners död Generalissimus öfver Svenska armeen i Tyskland (1641—1646) och vann ett oförgängligt rykte genom förbättring af artilleriet, snabba och välberäknade krigsrörelser, lysande segrar och exemplarisk krigstukt.
LOUIS DE GEER.
Född i Lüttich d. 17 Nov. 1587. Af Konung Gustaf Adolf inkallad och naturaliserad som Svensk medborgare och adelsman; Egare af flera bruks- och landtegendomar i Sverige. Död i Amsterdam d. 19 Juli 1652.
Åts. LUDOVICUS DE GEER. Bröstbilden, h s., i gammaldags drägt, med kalott. — Under axeln: e.
Fråns. HIS AMIT HOSPES CIVISQUE VOCARI. En colonna rostrata. Vid dess fot ligga en kanon, ett svärd och en Mercuriistaf. I afskärn.: natls mdlxxxvii. den. mdclii.
Diam. 1014 lin. (7 storl). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1829. — K. Mk. o. B-n i silfver.
{{m|De Geer hade som handlande i Amsterdam länge egt förbindelser med Sverige, då han af Konung Gustaf Adolf inbjöds att här bosätta sig. Stora penningförsträckningar till Svenska kronan gjorde honom egare af Finspång, Leufsta, Österby, Gimo m. fl. bruk och egendomar. År 1645 utrustade han på egen bekostnad en flotta af 30 skepp i Sveriges krig mot Danmark. Han införde förbättringar i Svenska jernhandteringen, kanongjutning och vapensmide samt utvidgade Sveriges handel.
