59
eller icke vara; han har icke en aning om att den materialistiska världsåskådningen sedan mer än hundra år är oåterkalleligen vederlagd av Kant, vars kunskapsteoretiska upptäckter än i dag utgöra grundvalen för germanernas filosofi. Och dock är det icke den grova obekantskapen med filosofiens enklaste förutsättningar, som är det mest motbjudande härvidlag; kulturfientlig i ordets djupaste mening är den aversion mot all strävan efter en verklig världsåskådning, som Levertin här lägger i dagen och som har sin grund däri att filosofiskt sanningssökande enligt hans åsikt lönar sig så illa. Har man väl inrättat sig med en världsåskådning, så riskerar man ju, därest man »framhärdar i funderandet», att en vacker dag finna sin mödosamt förvärvade världsåskådning på ett överraskande sätt likna en gammal skinka! För den organiska kontinuitet, som genomgår all vetenskaplig forskning och i all synnerhet filosofin, har Levertin ej den ringaste förståelse; att en döende sanning alltid lämnar det bästa inom sig, sin själ, i arv åt efterträdaren, eller som J. P. Jacobsen uttryckt det:
før endnu bedre tanker er spired’ av deres frø —
denna germanska grundåskådning är Levertin fullkomligt främmande; för honom ter sig det
