84
tiska filosofi. Han kan ha läst om dem t. ex. i Hettners Litteraturgeschichte des achtzehnten Jahrhunderts». Dessutom har herr Vannérus på privat väg erfarit, att Levertin läst Mach’s »Die Analyse der Empfindungen», och, tillägger han betydelsefullt, Levertin »yttrade sig nästan med beundran om detta antimaterialistiska arbete». Vad göres oss mera vittne behov?
Jo, det behövs verkligen något mera; det behövdes ett yttrande av Levertin själv, som ginge i antimaterialistisk riktning. Finge man ta herr Vannérus på orden, så skulle endast den kunna vara en verklig materialist, om vilken det fullt exakt kan bevisas, att han aldrig haft annat än materialistiska skrifter i sin hand; så snart man i en persons verk finner yttranden, som ge vid handen att vederbörande ägnat någon lektyr — hur grundlig kommer ej i frågan — åt arbeten av Taine, Renan eller Spencer, så är mannen i och med detsamma böjd över misstanken att vara filosofisk materialist. Ja, blotta möjligheten, att Levertin — märk väl, icke i en filosofiens historia, icke ens i ett filosofiskt kompendium, utan i en litteraturhistoria! — kan ha gjort bekantskap med grundtankarne i Kants kritiska filosofi, är för herr Vannérus ett talande bevis för den högre filosofiska ståndpunkt, som Levertin enligt hans mening intager. När man så
