Sida:B Lidforss August Strindberg 1910.pdf/90

Den här sidan har korrekturlästs

88

ett högre filosofiskt plan, för ett sådant antagande finns ej det ringaste bevis. Tvärtom visa de av d:r Vannérus utelämnade, men av mig i sitt sammanhang infogade raderna, att Levertin med hela denna passus endast velat framhäva sin tro på vetenskapens osäkerhet och sin skepsis mot allt djupare sanningssökande överhuvud.

Herr Vannérus vänder sig slutligen till frågan, vad Levertin verkligen haft för världsåskådning, och fullkomligt godtyckligt, utan ett spår av belägg från Levertins skrifter, konstruerar han för dennes räkning upp ett filosofiskt palats med en världsåskådning i källaren, en annan i bottenvåningen och en tredje på vinden:

Den (den Levertinska världsåsikten) torde ha varit uppbyggd över tre grundtankar. Djupast låg agnosticismen med sitt kolsvarta mörker. På detta underlag reste sig för honom den modärna naturvetenskapens tankebyggnad. Överbyggnaden utgjordes av en immanent idealism, som omfattade de olika grupperna av andliga livsfakta i vår tillvaro.

Detta låter ju ståtligt, men kan något enklare uttryckas så här: 1) för metafysiska och kunskapsteoretiska frågor intresserade han sig ej, men 2) han trodde på naturlagarna, på atomteorin och på utvecklingsläran, dessutom 3) var han starkt intresserad för konst, litteratur och human upplysning i allmänhet.