skymtar den i fjärran. Härav följer, att Barrymore måste ha sett efter någon eller något på heden, då han gjorde sig besvär att gå hit.
Men på vad sätt än Barrymores rörelser kunde förklaras, kände jag det allt för ansvarsfullt att tiga med dem tills jag vunnit klarhet. Efter frukosten gick jag in till baroneten i hans skrivrum och berättade honom allt det jag sett. Han blev mindre överraskad än jag väntat.
— Jag visste, att Barrymore vandrade omkring i huset om nätterna, och jag tänkte just tala med honom om det, sade han. Två eller tre gånger har jag hört hans steg i gången, kommande och gående ungefär vid den tid ni nämnde.
— Då är det inte otroligt, att han varenda natt går in och tittar i det där fönstret, anmärkte jag.
— Nej, det kan nog hända. I så fall kunna vi följa honom i spåren och se efter vad han har för sig. Jag undrar vad er vän Holmes skulle göra, om han vore här?
— Jag tror, att han skulle göra just det ni föreslog, sade jag. Han skulle gå efter Barrymore och taga reda på vad han gjorde.
— Då skola vi båda tillsammans göra det.
— Men han skulle säkert höra oss.
— Mannen är litet döv, och i alla fall måste vi underkasta oss risken. I natt sitta vi uppe inne i mitt rum och vänta tills han går förbi. Sir Henry gnuggade helt förnöjd händerna, och det var tydligt, att han icke hade något emot ett litet äventyr, som bildade avbrott i det något enformiga livet på heden.
Baroneten har trätt i förbindelse med den arkitekt, som hade uppgjort de nya planritningarna åt sir Charles, och med en entreprenör från London, så att snart börjar väl det stora ombygget. Här har varit dekoratörer och fournissörer från Plymouth, och det märks mycket väl, att vår vän har storartade idéer och varken tänker spara på besvär eller utgifter, när det gäller att upprätta familjens storhet. Sedan han fått huset restaurerat och ommöblerat fattas icke mer än en fru för att allt skall bli fullkomligt. Oss emellan sagt, så ges det tämligen tydliga tecken till, att den bristen snart blir