Sida:Berättelser af författerinnan till Amtmannens döttrar.djvu/63

61

och be henne att hon skickar mig en oxe att med den stilla min hunger, så att jag ej må äta upp dig. Men kom snart igen, eljest ger jag mig af utan dig.» Hon gjorde som björnen önskade och gick upp till hans syster. Denna nedskickade genast en oxe, men för henne dukade hon ett präktigt bord, satte de läckraste rätter derpå och bad henne äta. Prinsessan afslog det, men huru mycket hon än skyndade sig, fnös björnen redan af harm då hon kom ned igen. Och nu bar det af öfver land och sjö, genom skog och mark och djupa dalar, utan rast eller ro, tilldess prinsessan långt borta såg någonting som lyste likt en måne. Då hon frågade hvad det var, brummade björnen: »Der bor min andra syster och der är ditt andra barn: gå upp dit och bed henne skicka ned till mig två oxar. Men kom genast åter om du vill följa med.» Nu skedde som första gången; björnens syster dukade bordet för henne och lofvade visa henne hennes barn om hon ville dröja qvar och äta. Det var med svårighet som hon kunde komma derifrån, och då hon kom ned till björnen fnyste han af raseri och sade: »Om du ej nu kommit, hade jag gifvit mig af och du skulle aldrig mera sett mig.» Och åter bar det af öfver land och sjö, genom skog och mark och djupa dalar, utan rast eller ro, tilldess prinsessan på långt afstånd såg någonting som lyste likt en sol. Då hon denna gång frågade hvad det var, svarade björnen: »Der bor min yngsta syster, och der är ditt yngsta barn; gå dit upp och bed henne skicka ned tre oxar, ty jag är mycket hungrig. Men skynda dig ännu mera än de förra gångerna.» Det skedde som de förra gångerna, att björnens syster dukade bordet och bad henne dröja qvar samt lofvade att