Sida:Berettelse om biskops-gården uti Linköping, upsatt A. O. R. 1756..pdf/18

Den här sidan har inte korrekturlästs

död betaldt, såsom hans måg. Rector Scholæ M. Sylwester, egenhändigt hafwer witnat. Vtom thetz, som Biskopen Œlandus byggde åt sig och sina Efterträdare, lade han också an wid then af honom nybyggda Biskopsgården, Träd- Kål- Humle- och Kryddegårdar, så at han år 1606, tå han d. 10 April på en Riksdag i Örebro dödde, lämnade Biskopsgården efter sig i tämeligen godt stånd, then han aldeles öde, om icke platt ingen, emottagit.

vi. M. Jonas Nicolai Kylander Kom år 1608 med K. CARL then Niondes fullmagcht ifrå Kyrkioherde.embetet i Wadstena, hit til Biskops-Sätet; Embetet i sanning til mycken froma. I hans tid och efter hans råd, hafwer hägbemälde Konung, saknandes hos the andeliga eller Presterliga Œconomos Templi, eller Domkyrkio-Syslomän, som domkyrkios Reparation, ifrå 1564 års brand, öfwer 40 års tid then flit och drift, som hade behöfts och warit mögelig; förordnat hit år 1610 til Domkyrkions Sysloman en Civl eller werdslig person, benämnd Erik Gunnarsson Then företrädande Syslomannen, M. Jonas Petri flyttas til en Sissletienst och blef 27 år therefter, här Biskop; men Pastoratet Kaga, som Syslomännen förrst haft, lade Konungen, såsom tilfäörne hade skedt med Kärna, vnder Biskostolen til en ewerdelig Præbendam. Theremot tilordnades för then nymodiga Syslomannen Erik Gunnarsson, årlig lön af domkyrkiotunnorna, eller af Cronotionden, 50 tunnor Spannemål och wid Staden 8 tunnolands åker, samt en Domkyrkions gård til boning. Hwar vti Syslomannens lön, med föga ändring, än i dag består. Medelst then Embets insturction, som syslomanen, Erik Gunnarsson. tå fick af Kongl. Majt, blef Biskopsgården satt under Syslomannens vpsicht och wård, vthan någon Biskoparnas om-

/sorg