Sida:Berzelius Bref 10.djvu/134

Den här sidan har korrekturlästs

132

64. Agardh till Berzelius.

November 1846.
Herr Baron Berzelius.
Min högtärade Broder.

Såsom Du var en af Tegnér's närmaste och äldsta vänner och måste åtminstone i ett afseende sakna honom mer än någon annan äger rätt dertill, torde det måhända intressera dig att se hosgående teckning af honom, hvilken jag tager mig friheten meddela, äfven af det skäl, att Du nämnes i denna teckning.131

Jag utbeder mig att få sända dig tillika en annan upsats rörande mathematiska studium eller i allmänhet om det vetenskapliga studium vid våra läroverk, ett ämne som väl förtjenar att behjertas nu mera än någonsin. Genom de upstigande fordringarne för studentexamen i de gamla språken uptages ännu mera lärjungarnes tid af dessa språk, tyvärr mer än någonsin förut. Om dervid fordrades en vidsträcktare litteratur och kännedom af flera författare, vore alt ganska godt, men sådant är icke förhållandet, utan det är grammatikens alla finheter, sådane som förr endast borde kännas af egentliga filologer, hvilka nu fordras af de från gymnasium afgående lärjungarne. Man har nu, som Du vet, ökat student-examen med ett latinskt scriptum; såsom jag tror, utan cancellerens tillfrågande eller begärda tillåtelse, ett prof hvaruti alla möjliga chicaner kunna äga rum, och der således lärjungen måste känna sig väl säker för att underkasta sig det.

Detta alt har jag sett med bekymmer, och det är under ett sådant bekymmer, som jag skrifvit hosgående upsats såsom ett företal till en liten lärobok i algebra för härvarande nya skola132, som jag skrifvit och låtit trycka och hvilken naturligtvis för öfrigt icke äger något värde.