af regeringen något, som kunde synas inconstitutionellt. Men detta var således emot Zetterstedt's önskan, som derigenom skulle afskäras möjligheten att få ett förslag; och då påfann han att af consistorium öppet begära att dervid komma i åtanka, hvilket han ej hade behöft, om consistorium enhälligt begärt förslag.
Uti ett vitsordande om Zetterstedt's välförhållande kunde consistorium icke neka att deltaga, ehuru mitt votum altid blef quar, som gjorde detta vitsord öfverflodigt, och hvaruti jag således icke kunde anses deltaga.
Jag underskref icke heller expeditionen oaktadt alla persuasioner; under det jag skriftligen till Zetterstedt förklarade, att denna expedition var oanständigt skrifven. Expeditionens beskaffenhet härleder sig dels från ofvannämnde orsak, dels ock från canzliets önskan att få Zetterstedt befordrad från secreterareplatsen.63 Men som sagt är, jag underskref den icke, oaktadt jag underskref de öfriga den dagen afgående expeditioner.
Detta är sanna förhållandet och är här ingen hemlighet. Nilson kan derom skaffa sig underrättelser härifrån. Jag känner vidare, att Nilson tror, att det är jag, som tillställt denna villervalla. Hvar och en finner, att om regeringen ej företager sig att utnämna Nilson utan förslag, leder mitt project Nilson till samma mål, som han önskar.
Oaktadt Nilson i flera år visat sig vara min ovän, utan att jag känner en enda handling, hvarmed jag förtjenat det, så har jag likväl varit öfvertygad, att Nilson's flyttning hit blir för academien den största vinst den kan göra; och jag älskar academien för mycket och frugtar för litet för mig sjelf af Nilson's ovänliga tänkesätt för att ett ögonblick draga i betänkande att önska honom hit, så snart icke antingen Fries eller Sundevall kan bli professor, hvilket här icke är att tänka på. Ty Zetterstedt anser jag för rent af otjenlig.
Mitt andra förslag rörande Fries’ flyttning till prosector
