lösligt eller genom syrgasens nedträngande förvandladt i kolsyra, hvartil dock intet factum föranleder, som kommit til min kunnskap.
S. 12 och 14 förekomma Dig enskildt tilhöriga egenheter i den chemiska nomenclaturen. Du skrifver kole och chlore. Jag tror icke, at det någonsin kan vara skäl att vid lånet af några satser ur en vetenskap, som man föröfrigt icke eller ganska ofullkomligt följer, förändra vetenskapens brukliga benämningar. Kole vet jag förut endast af et par öfversättare nyttjadt, och chlore har jag förr aldrig sett» annorlunda än såsom fransyskt ord med e muet. Genom detta begär at förbättra i en sak, hvari man ej är hemma, löper man altid fara att å ena sidan försämra och å den andra att beskyllas för att til hvad pris som heldst ådraga sig upmerksamhet. När den svenska chemiska nomenclaturen upgordes, gaf man ändelsen med e åt tre kroppar, hvilkas namn härleddes från verba activa, som uttryckte någon kroppens egenskap, til ex. syre för ämnet som syrar (gör surt), väte för grundämnet till det, som väter, och quäfve för den gasart, som quäfver. Man kan icke säga, at chloret chlorar eller kolet kölar, och denna förbättring i nomenclaturen har således upkommit genom obekanntskap med dennes grunder. Consequenz hade fordrat at säga svafle i stället för svafvel, hvilket Du icke gordt.
S. 14. r. 8. »Man har nyligen i Frankrike begynnt använda chlore såsom gödningsämne.» Detta nyligen hvarpå citation gifves i noten, hänvisar på en för 41 år sedan gord upgift at medelst chlorvatten få gamla hårdnade frön at gro. — Det är mig alldeles obekannt, at man sedan, eller för något ändamål at göda, användt chlor; heldst den saltsyra, som genom dess verkningar frambringas, är skadlig för vegetation. Samma sida i noten har jag blifvit citerad på et rätt, som om mitt försök och de resultat jag deraf dragit, lämnar alldeles origtigt begrepp. Jag slöt af mina försök, at en för rik lösning af gödningsämnen är skadlig, men jag har ej deraf dragit den
