82
inflyter på dem hela dygnet om och at vegetationen nästan alldeles saknar de nattliga afbrotten.
S. 61 r. 7 nedifr. »Electriciteten är et på vegetationen verkande kosmiskt moment» Hvarifrån det prunkande kosmiskt här kommer, är obegripligt. Physici mena dermed något, som kommer från andra verldskroppar, t. ex. ljuset; men all den electricitet, som kan verka på en vext, är i motsatts dermed af et ganska jordiskt ursprung. Vil man föra stat med glosor, så kunde den här heta et telluriskt moment.
S. 63. »Circulationen» är et opassande namn; bör väl heta: vätskornes eller safternes rörelse.
S. 65 förekommer öfverskriften: »Safvan eller Saften». Det är första gången mig förekommit, at desse brukas såsom lika betydande. Jag har med safven aldrig hört annan mening än cambium, såsom Du ock kallat den p. 77, med den skillnad at Du å det ena stället skrifver safvan och å det andra safven. Sedan Du nu skapat den onödiga synonymien med saft, säger Du sid. 66, at man med safva menat den saft, som i myckenhet flyter om våren, och med saft den, som vexten sedan innehåller; men at båda böra hafva samma namn. Derefter nyttjas safva och saft utan åtskillnad hela artikeln igenom. Detta kan ej annat än klandras.
S. 66 kan ej rätt förstås, hvad det nya svenska ordet flytig betyder.84 En flytande d. ä. liquid kropp, försatt i rörelse? eller en halfstelnad, som åter blifvit smält?
S. 71 r. 7 n. fr. förekommer också et nytt svenskt ord: förtäta sig.85 Menas dermed det samma som sich verdichten eller stelna, då det säges om et liquidum? eller menas det concentrera sig? Det är besynnerligt, at Du så ofta i onödighet nyttjar främmande ord, när svenskan har goda och klara motsvarande; deremot då techniska termer icke kunna öfversättas på bekanta ord, behåller du ej det kända techniska, utan skapar et nytt af obestämd betydelse.
Hvad som sedan följer: »at saften om våren genom sin
