Wikisource

Sida:Berzelius Bref 8.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

12

2. Hisinger till Berzelius.

Sk[inskatte]berg 11 april 1805.
Hisinger til Hr Assessor Berzelius.

Af chemiska nyheter kan jag ur en nyligen kommen chemisk journal berätta: at Vauquelin ännu funnit sin nya metal[1] blandad med platina; at utom denne och palladium, jern, koppar, chrom, titan etc. har Wollaston i rå platina träffat en ny metall, som han kallat Rhodium af dess rosenröda salter; och Tennant en annan, som han kallat Osmium af den flyktiga oxidens egna lukt. Hvad tyckes om en så förunderlig blandning af metaller, och månne väl samma ämne icke visat sig under olika skepnader och modificationer?

Hvad Gahniten angår, har jag decomponerat den i svafvelsyra, som helt och hållet bordt lyckats med finare stenpulfver. Med kolsyrat kali gaf lösningen under upkokning et hvitt voluminöst precipitat under utveckling af mycket kolsyregas. Fällningen, tvättad med varmt vatten och blott väl afdrupen, var hvitgul; upvärmdes litet med caust. amoniak, stäldes på en kakelugn 18 timmar, afskildes från det olösta och afdunstades sagta. Amoniaken bekom derunder en seg hinna och lämnade sluteligen helt hvita tunna skorpor eller hinnor quar til ringa mängd. Dessa hinnor lösas lätt i svafvelsyra och äfven i caustik natron. — Hvad amoniaken icke löst, löstes til största delen uti kokning med caust. natron, lämnande en gulbrun massa, som bränd icke drogs af magneten och digererad med caust. amoniak, något löstes, hvarefter amoniaken afdunstad, gaf den nämda hvita lämningen. Amoniaken löser ock litet jernoxid, som Klaproth nämner vid ochroitens analys.[2]

Den ganska ringa quantitet jag således ärhållit af det hvita ämnet, igenom amoniak, gjör at jag icke fått skåda skilnaderna ifrån lera, som äfven, efter Fourcroy, nyligen fäld och våt, til liten del löses uti caust. ammoniak. Smaken är mindre pålitelig, och äfven styptisk[3] hos lersolutioner.

  1. ↑ [ 85 ]Se Fourcroy et Vauquelin, Expériences sur le platine brut, sur l'existence de plusieurs métaux, et d'une espèce nouvelle de métal dans cette mine. Ann. Chim. 49, 1804, s. 188—224; 50, 1804, s. 5—27.
  2. ↑ [ 85 ]Se Klaproth, Analyse chimique de l'ochroite, Berlin, Mém. Acad. 1804, s. 155—164.
  3. ↑ [ 85 ]Styptisk = sammandragande.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Berzelius_Bref_8.djvu/13&oldid=335712”