32
således tänker företaga, just in dem at Lärboken är färdig, och den arbetar jag på med händer och fötter[1] Jag hoppas vara färdig dermed i slutet af februarii. Detta arbete kostar mig mer tid, än jag påräknat, ty det är omöjligt at på halfva anledningar skrifva något, som kan hinna undersökas.
Bland merkvärdiga saker, som förekommit under de försök, som nu sysselsatt mig, är en ny guldoxid. Man har begynnt i Frankrike nyttja guld emot veneriskt, och jag har förvandlat 4 ducater til medicament. Under dessa försök gorde jag en mängd rechercher öfver guldets förhållanden. Jag fann då at om saltsyradt guld uphettas på sandkapellen, til det gett en mängd syrsatt saltsyregas, och massan öfvergjutes med vatten, så blir största delen olöst i form af et kornigt, i vatten olösligt salt. Detta är saltsyrad guldoxidul. Oxidulen är grön; 100 d. guld uptaga i denne 4 d. syre och i den vanliga bruna oxiden 12 d., altså inställer sig här den merkvärdigheten at oxidens syre är en multiplication med 3 af syret i oxidulen. Purpura mineralis har gifvit mig mycket at göra, och jag kan ännu icke säga, hvad det är för tyg.
Hr. Lindbergson[2] begärte kolsyrad ammoniak för Tit. Jag har af Plageman[3] i Södertelge beställt 1 ℔, hvaraf jag skal skicka Tit. hälften, för hvars liquid Tit. ej skal inquietera sig, ty jag får det för et röfvarköp.
19. Berzelius till Hisinger.
Jag skref til Herr Bruks Patron med posten härifrån af d. 7 juli och sände mit bref med ministerns post; jag feck i går höra af ministern at posterna för d. 3 och 7 juli icke
- ↑ [ 88 ]Andra delen av Berzelii lärobok utkom 1812.
- ↑ [ 88 ]August Lindbergson (1790—1824), sedermera bataljonsläkare och excellensen H. G. Trolle-Wachtmeisters husläkare. Kemist. Jfr Bz. Bref I, s. 72.
- ↑ [ 88 ]Carl Johan Fredrik Plagemann (1779—1864), apotekare. Hade i Södertälje anlagt en fabrik för kemiska preparat, den första i sitt slag i Sverige. Se H. G. Söderbaum: Sveriges första kemiska fabrik. Svensk kemisk tidskrift 1918, s. 118—120.
