44
samma fossil = ? Deremot är pycniten fr. Altenberg = . — Är det icke curiöst?
26. Berzelius till Hisinger.
Jag tackar för sista kärkomna brefvet. Hvad caustikt alkali beträffar, så har jag fått 16 eng[elska] unz, som kosta med fragt och tull 2 rdr banco unzet. Jag skal aflemna 2 unsflaskor åt Callin. Priset är helfvetiskt, men det är bättre at få det dyrt än at alldeles icke kunna skaffa sig det.
Hvad Yxsiö hvita flusspat beträffar, så måste Tit. gripa sig an dermed, den är visst ingen flusspat i ordets egentliga bemerkelse; utan är säkert et dubbelsalt.[1] Af det Tit. i sit bref anförer rörande dess förhållande för blåsröret, låter det gissa sig at den kan vara dubbelsalt af flusspat och gips af samma art med det, som bildas för blåsröret af dessa salters hopsmältning, hvilken icke vore möjlig, utan at et sådant dubbelsalt af dem kunde formeras. Det är ganska troligt at det gifves fluosulphater lika väl som fluoborater, och denna flusspat kan draga med sig en lång kedja af uptäckter.
Jag har ännu icke kommit mig at begynna med Kårare-Gadoliniten; hvilket dock ofördröjligen skal ske. Journalerna har jag fått från England och Tyskland samt privata underrättelser från den chemiska verlden, som utom vår lilla vrå synes bereda sig til sömn.
Stromeyer har vederlagt Bucholz påstående at arragoniter gifvas, som ej hålla strontianjord.
Min afhandling om chlorin och syrsatt saltsyra är tryckt i 8 häftet af Gilbert för i år. Den har gort åtminstone Gilbert til proselyt, som, sedan han i 4:de häftet foulerat sig öfver mina beräkningar af imaginaira beståndsdelar (syre och saltsyra i hornsilfver), nu skrifver at han altid tyckt at det var litet osannolikt at den nya theorien om chlorine kunde vara rigtig.
- ↑ [ 89 ]Ifråga om detta mineral torde Berzelius säkerligen haft rätt i sin förmodan, att det ej gärna kunde vara ren flusspat. För honom låg otvivelaktigt närmast till hands att tänka på gips som främmande beståndsdel. Med större sannolikhet torde man dock nu kunna förmoda en inblandning av Scheelit, vars förekomst vid Yxsjö först långt senare konstaterades.
