flusspats[yradt] cerium, bland hvad vi förkastat af Broddbo-arterna. Emellan det nya och gamla holet i Finbo gordes berget rent, afsprängdes, och vi utrönte at det är en riktig gång af grofkornig granit i gneiss. Vi funno der röda smaragder redigt anskutna, några få rätt sköna tantaliter, mycket yttrotantal och, hvad tyckes, en mängd små zirkoner sittande med yttrotantal i röd albit, men den är så svår at leta fram, at det var rigtigt en händelse at de funnos rätt på.
Högre upp i berget, d. ä. i et annat berg der bakom, funno vi en annan gång, hvari vi sprängde. Den var blott 10 tum bred och innehöll jemte röd granat octaedrisk jernmalm, gadolinit och orthiter stora som fingrar, men så sköra, at vi fingo endast sönderbrutna stuffer. — Vi kallade det nya brottet Gottliebs gång.
Vid Kårare gjordes äfven en stark sprängning. Vi funno utom yttrotantal och vackra Gadoliniter, en sort orthit, som har den egenskapen at kunna antändas och brinna, som innehåller 25 procent kol, och derföre fått namn af pyrorthit. Dess sammansättning är analog med den andra orthitens, men är ej den samma.
Vid hemresan passerade jag Bisberg. Vi sprängde i Blygrufvan och fingo ganska vacker och mycken molybden med åtskilliga, stuffer af molybdenockra af en ganska skön svafvelgul färg.
Då jag får mina stenar från Fahlun, skal jag af dessa saker sända profstuffer.
Nordensköld har gifvit mig fossilier från Pargas i Finland, hvaraf jag och torde få så mycket, at jag kan meddela. Under tiden har jag med en Köpingsskeppare sändt några bitar basaltisk hornblende til undersökning och i en bilagd breflapp anfört de skäl, som föranleda mig at anse hvad Tit. analyserat för hornblende vara verkligen augit.
Jag var för några dar sedan vid Åker (jag har i sällskap med Gahn, Eggertz och n[ågra] flere köpt Gripsholms fabriker) och betracktade kalkstenen. Deribland väcktes serdeles min upmerksamhet af de så kallade granaterna,
