Berzelius. Då Berzelius hade för vana att i mycket stor utsträckning tillvarataga de brev han erhöll från in- och utländska vetenskapsmän, måste det förefalla överraskande, att så få till honom riktade brev från Hisinger finnas i behåll. Alla efterforskningar, som tid efter annan gjorts för att utröna de övrigas öde, hava visat sig fruktlösa, och utsikten att de någonsin skola anträffas, torde numera få betecknas som ytterst ringa. Skall man våga en gissning, synes det icke osannolikt, att Hisinger, som några år överlevde Berzelius, vid dennes frånfälle eller möjligen redan tidigare återfordrat sina brev och av en eller annan anledning offrat dem åt lågorna, varvid endast ett fåtal av en slump undgått förstörelsen. Vad Berzelii brev till Hisinger beträffar, hamnade dessa till en början på Hisingers egendom Skinnskatteberg, men skänktes sedermera jämte en del andra brev av hans arvingar till Vetenskapsakademien.
Samtliga här utgivna brev förvaras numera i original på Vetenskapsakademiens bibliotek med undantag av de båda äldsta breven från Hisinger (n:r 2 och 4), vilka synbarligen äro kopior. De såväl som de äldsta breven från Berzelius bära spår av att hava varit inbundna och sedermera blivit lösrivna ur bandet. Sex brev (n:r 2, 7, 17, 26, 27 och 30) äro mer eller mindre defekta, i det att än början, än slutet, än mellanliggande delar saknas. De allra flesta äro daterade. I de få fall, där datum saknas eller är ofullständigt, har tidpunkten för avfattandet dock kunnat approximativt fastställas med ledning av innehållet, likaså ifråga om ett uppenbarligen feldaterat brev (n:r 45).
Det äldsta bibehållna brevet är från 1804, det yngsta från 1842. Brevväxlingen omfattar alltså en tidrymd av trettioåtta år, dock med en betydande lucka från och med 1824 till och med 1838, under vilken tid den synes helt och hållet hava legat nere. —
Efter fullbordade medicinska studier avflyttade Berzelius från Uppsala till Stockholm år 1802. Ganska snart synes han här hava kommit i beröring med den förmögne
