56
om Forsten'ska methoden, yttrade jag at Bjuggren's malning var skadlig för hälsan, såsom hans mölnare också under besigtningen intygat, hvilken malning ej behöfves i Forsten's, hvarföre således det vore skäl at föredraga den sednare. Jag communicerade mit papper med Hjelm, innan det upskickades; hans papper blef det oagtadt tvärtemot mitt; att L[orichs] och Bjuggren kunna göra blyhvitt öfver och icke under hvad de upgifvit, at deras blyhvitt är rigtigt sammansatt, emedan den reducerad i degel ger sin behöriga qvantitet bly, hvarvid deras mellansort icke innehållit mer än på sin högd 3 procent främmande ämnen, som härrört från qvarnarna; således ansåg Hjelm blyhvitten som god och privilegievilkoren upfyllda. Men som Commercecoll[egium] i första sessionen, i anledning af min anmerkning om malningens ohälsosamhet, afstyrkt exclusiva rättigheten för Bjuggren, så har Hjelm sedan lemnat en Litt. B, hvari han förklarar at Bjuggren's method är den mindst ohelsosamma. Derefter har C. C. til konungen yttrat at det intet kan decidera, utan begär en ny undersökning, jag vet ej om af fabriken och blyhvitten, eller om af Hjelm's och mitt intygande, hvilken undersökning de tilstyrkt skulle göras af Vettenskaps Academien. Stats rådet skal också vara för L. och B., och det är här fråga om ej mindre än at L. och B. få behålla sin exclusiva rätt, utan blyhvittens införskrifning skal och förbjudas. Så står nu saken. — Det är roligt at göra sin flit och efter bästa vett, när man har så blöta krukor at göra med som gubben Hjelm. Jag tilstår at jag är så revolterad af denna sak, at om man intet afseende gör på hvad jag yttrat om saken, utan utan pröfning förkastar den i Stats rådet, så undanbeder jag mig hädanefter allt dylikt förtroende från Hans Kongl. Maj:sts sida.
Med vördnad framhärdar Herr Assessorens ödmjukaste tjenare
Förlåt hastigheten.