man hade möda at se smulan? Han hanterar icke blåsröret med samma färdighet som Hr Assessoren och uptäcker icke så mycket med det som genom några ganska enkla solutions- och precipitationsförsök; häri har han en alldeles förundransvärd färdighet, och utslaget fås gemenligen strax och temmeligen säkert. Hela hans apparat til dessa försök äro några flaskor med proppar utdrägne i spets, så at de räcka ned i liquidum och uptaga en droppe, hvilket är den quantitet han behöfver uttaga. Häri har han de vanligaste syror, alkali och några få reagentia. Solutionerna göras på en smal glasremsa, och til sina blåsrörs- och evaporationsförsök på glasbiten har han en liten lampa. Alt i hop står på en liten brädlapp med sitt handtag, och tages fram eller lyftes bort på en gång.
Wollaston visade mig et försök han gort at från en raisonerad cristallographie härleda läran om bestämda proportioner; af detta försök följer at Haüy misstagit sig om grundfigurerna. Han lofvade at publicera detta försök, men tillade at det behöfde blifva moget.
Har jag nämt något om hans galvaniska fingerbår, et enkelt galvaniskt par, som i båda metallernas contact genom en pålödd, oändligt tunn platinaremsa frambringar full glödgning?
Tennant är ungefär af Wollaston's ålder, men är gråhårig och ser ut som en gubbe. Han är en ganska älskvärd man, säger en mängd af torroliga infall, som roa i alla, vettenskapliga eller ovettenskapliga, sällskaper. Han är ganska säker och god chemist, har likväl hvarken Wollaston's eller Davy's hufvud; och nu har han förlorat mycket af sit minne, så at man kan två dagar å rad säga honom samma sak, med full försäkran at den är honom ny. I sit utseende är han vårdslös, halfilla klädd och lofvar til figuren ingen ting. Hans chemica äro så huller om buller, at han får lof at draga ut alla bordslådor i förmaket för at förvissa sig at der icke ligger, hvad man väl aldrig skulle vänta sig at finna utom laboratorium.
