en kopia af beskrifningen, som jag fäster i kanten af detta blad.73
Ett af mina hufvudgöromål i London skulle blifva att studera den förträffliga mineralsamlingen i British museum. Jag vände mig därföre dit, men fann till min bestörtning, att dr König, som har inseendet öfver samlingen, dagen förut tagit en månads permission och rest till Paris. Emellertid, som jag hade en stuff af selenbunden koppar74 att aflämna, vände jag mig till dr Leach, som har inseendet öfver naturalierna, och fann i honom en högst angenäm man, som med all beredvillighet gick mig till möte. Han viste mig praktstufferna, som ligga under glas, de enda som nu kunde ses och som vanligen visas för plebs, men då jag icke kunde gå med mera noggrannhet igenom det, ville jag icke förlora hvarken hans eller min tid. Dr Leach hade nyligen besökt det ställe, där wavelliten förekommer, och uppsamlat en stor mängd däraf. Han skänkte mig några rätt goda stuffer däraf. Sedan han var där, hade ett ras inträffat och det ställe af skifferbrottet, där wavelliten förekommer, blifvit alldeles betäckt så att man ej utan kostnad kommer åt den mer. Så snart jag kom hem, utbredde jag min blåsrörsanstalt och ställde wavelliten till ansvar, för det han icke ville öfverensstämma med läran om bestämda proportioner i kemien, hvarpå han genast bekände, att han innehöll flusspatsyra, såsom jag redan förmodat; det vatten han vid upphettning öfver en spirituslampa gaf ifrån sig, rodnade lackmuspapper och angrep lilla glaskolfvens hals ganska starkt. Jag hoppas i Paris taga bättre reda på honom.75
Jag dinerade med baron Stjerneld hos gref Löwenhjelm, hvarefter vi besökte Astleys teater. Denna teater är Londons Barnhuskällare,76 men skiljer sig så mycket från Stockholms, som London skiljer sig från Stockholm. Där gafs först ett slags skådespel, föreställande en dum landtjunkare, som blir bestulen, som boxas med tjufven och får stryk till, alltsamman ren öfverdrifven fars.
