dagningen, passerar våren och början af sommaren i staden för att under den kulna hösten och början af vintern få njuta landsbygdens behag och försöker på detta sätt att tvinga naturen att rätta sig efter deras ovanor. Hos oss straffar hon dessa försök allvarsamt; t södra England ser hon genom finger med den förnäma senfärdigheten, därigenom att ekvatorns uppvärmda vatten, fördt dels af vindar och dels af ebbens och flodens skiften, småningom drifves mot norr och behåller ännu så mycket kvar af sin temperatur, att det är långt varmare, än det borde vara jämförelsevis med den årstid, som råder på land.
Den 15 augusti. Vi gjorde en promenad till den så kallade Dockyard, som utgöres såväl af arsenalen som det ställe, där skeppen byggas och repareras i egna dockor. Till vår stora ledsnad erforo vi nu, att dessa ställen icke få beses utan en särskild skriftlig order från the lords of admiralty i London, och då vi ingen sådan hade, fingo vi icke komma in, oaktadt man ganska höfligt försäkrade, att det hade varit ett utmärkt nöje att få föra oss omkring. Vi togo då en liten segelbåt och foro omkring i den viken, som utgör hamnen i Portsmouth. Vi följde i början stranden ganska nära, hvilket nu var lätt, emedan vattnet var högst. Vi hade då tillfälle att se dockorna, hvari skepp lågo under arbete, och vi sågo ett fartyg, som just seglade in i en docka för att där repareras. Den som har sett våra dockor i Karlskrona och däraf gör den slutsatsen, att de engelska skola vara någonting ännu ovanligare, bedrager sig grufligt. Här har man den stora förmån, att då ebben inträffar, rinner vattnet så ut, att dockans botten är torr; och då flodens högsta inträffar, kan ett linjeskepp gå in, hvarefter vattnet får rinna ut med ebben, då ett par slussportar tillsättas och kittas, innan vattnet hinner komma åter. Här lågo nu i hamn en stor mängd ganska märkvärdiga krigsskepp, t. ex. Victory, som var Nelsons amiralsskepp, Queen Charlotte, som fördes
