Den 21 augusti användes helt och hållet för beredelserna till vår afresa, brefskrifning och första häftets afsändande af denna, såsom jag hoppas, högst intressanta och roliga resebeskrifning, ehuru det ändå blef för sent färdigt att gå med dagens post.96 Som jag vid middagstiden, det är klockan ½ 7, var sysselsatt, så att jag ej kunde gå ut att äta, begärde jag en middag af två rätter för mig och Arfvedson hemma i hotellet. Vi fingo den, och han kostade oss 10 rdr rgds på man. Gref Löwenhjelms räkning på rum för sig och mig och några få middagar gick för dessa tre veckor till 900 rdr b:ko. Det kan man kalla att taga skäl.
Den 22 augusti. Vi reste klockan 9 från London och anlände på aftonen just i skymningen till Dover. Vägen är vacker men ofantligt backig. Gref L. gaf mig i kommission att betala vägpengarna, hvaröfver jag förde räkning. Det gick for dessa 10 mil till 19 shillings eller något litet mera än 9 rdr b:ko bara för själfva vägen. Dessa pengar betalas vid särskilda bommar, där taxan är utsatt och där man ej slipper igenom, förrän man betalat; men man bör då också icke undra på, om vägarna äro goda i England. Vi gjorde en liten promenad kring stranden i mörkret men återvände efter en liten stund till värdshuset. Man sade oss, att paketbåten till Calais skulle gå klockan 10 förmiddagen.
Den 23 augusti. Vi begagnade således morgonstunden att taga Dover i ögnasikte. Denna stad har en högst egen belägenhet. Hafsstranden till flere mils afstånd rundtomkring är en tvärt afskuren brant med en liten sandrefvel nedanför. Landet höjer sig, i mån som man kommer hafvet nära, och slutas med en tvärbrant, stundom ett par hundra fot hög. Jordmassan är kalk, och brottytan är snöhvit. En liten bäck har skurit ut en dal och gjort sig ett aflopp genom denna branta massa, och i denna dal
