mekanik, som jag ej har reda på, alltid i de skopor, som vända botten upp, under det att vattnet slipper in i dem, som med nedvänd botten sänka sig i vattnet; härigenom vänder sig axeln beständigt omkring, och som hvar revolution sker med samma kvantum af gas, så mätes gasens mängd med axelns omvridningar på ett litet utanför sittande hjulverk, som jag ej ritat och som har 5 taflor med visare, af hvilka den första visar 10, den andra 100, den tredje 1,000, den fjärde 10,000 och den femte 100,000 kub.-fot.
Från denna gasometer kommer gasen in i den stora reservoaren. Den är intet annat än en omstjälpt klocka, fig. 8, af saltpanneplåtar, väl fernissad, af 12 alnars diameter och 8 alnars höjd, som höjes och sänkes i en vattenbassin af några få tums större diameter än klockans. För att hålla den i riktig direktion går en stadig stör CD genom ett eget rör tvärtigenom gasometern. Kör att hindra dess tryckning genom sin tyngd är den upphängd på en kedja, som går öfver ett par rullar EF och i hvars ända är en motvikt G; men som genom gasreservoarens höjning och sänkning dess tryckning varierar, så är kedjan så afvägd, att hvar fot af kedjan väger lika med hvad en fot högt af reservoaren väger mer ofvan än under vattenytan. Härigenom är allt så ställdt, att gasen i reservoaren ej är sammantryckt med större kraft än den af ¾ engelska tums vattenhöjd, hvilket då är hela den kraft, hvarmed gasen frampressas i alla rören, där den skall brinna. Gasen går genom ett dylikt rör med AB ut genom reservoarens botten och ledes under
